. . .

Varför? Varför är livet så orättvist? 
Du är borta, föralltid och ingen eller inget kan få dig att komma tillbaka. Vi, din familj, alla saknar dig redan. Bilder och statusar på facebook som alla beskriver sorgen av att du inte längre finns med oss. Jag önskar att vi hade haft bättre kontakt speciellt under de senaste åren men tyvärr var det inte så. Men vi var  fortfarande släkt oavsett vad. Jag hoppas att du har det bra där du är nu, och att du kan få ro. Kommer tänka på dig varje dag, och förhoppningsvis slutar tårarna rinna snart även om sorgen alltid kommer finnas där. Men för nu kan vi inte göra annat än att försöka inse vad som hänt och hedra ditt minne. 
Vila i frid, en dag så ses vi igen moster ♥
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback